Du har en fantastisk affärsidé och du har fått bra gehör från dina vänner om idén och så verkar det inte finnas några direkta konkurrenter. I det här inlägget får du läsa vad du bör göra som nästa steg för att bilda en ny startup (här är första steget om du missat det).
Steg 2 av 10 – kostnadsunderlag
Nu börjar det riktigt roliga och det handlar om att strukturera upp vad som behövs göras för att realisera idén. Men det är också viktigt att vara marknadsmedveten och att luta sig mot de behov som verkligen finns, och då är det viktigt att känna till marknaden. Därför innehåller detta steg en viktig uppgift och det är att göra en djupare analys av behovet för att skapa en teknisk beskrivning och få fram en preliminär kostad. Allt detta bör du kunna göra själv, fast det går att få hjälp med om du känner dig osäker på någonting.
I det tredje steget (nästa bloggpost) kommer jag fördjupa mig i hur man tar fram en marknadsanalys och med den kan du sedan jämföra det vi går igenom i detta inlägg för att ta ett beslut om idén verkligen är fruktbar, dvs har ett positivt resultat. Vi kommer att i det fjärde steget upprätta en enklare resultaträkning som får bli själva prognosen man utgår från i vidare beslut. Den prognosen behöver man uppdatera relativt ofta, men mer om detta kommer jag beskriva i det fjärde steget.
”Brand of essence”
Försök att ta fram kärnan av vad affärsidén handlar om, den ska bara innehålla sådant som är absolut viktigast för att skapa idén. Strunta i allt annat som kanske vore coolt och häftiga grejer som förskönar eller förbättrar idén vid det här tillfället, det förenklar nämligen arbetet väsentligt. När du koncentrerar dig på kärnidén skapar du också något i affärsvärlden som kallas för ”brand of essence”. Denna kärna kommer vara bra att ha till hands om några år när man börjar fundera på vad man egentligen står för när det börjar ta fart så att utvecklingen går åt rätt håll.
Att ta fram kärnidén kräver två saker, dels en kort beskrivning (”brand of essence”) om vad idén verkligen är för något, men sedan en mer teknisk beskrivning av flödet eller kanske behovet som man uppfyller med idén. Den tekniska beskrivningen är till för att du ska kunna kostnadsberäkna, ta in offerter och beskriva för utvecklingspersonalen vad du vill med idén. Är du själv teknisk och även den som programutvecklar idén så ska du kostnadsberäkna din tid och lön för att få fram det som behövs.
Teknisk beskrivning
Det tekniska förarbetet är värdefullt i flera aspekter, oavsett om du själv skapar/programutvecklar eller om någon annan gör det. När du redan i ett tidigt skede dokumenterar dina ”svett och tårar” eller tiden som du lägger ner på att skapa idén så blir det framöver en handlingsvara att sälja. Som ett exempel så är det vanligt förekommande att en köpare även får betala för tiden du lagt ner och utvecklat allt, vare sig du tog ut en liten lön (skillnaden jmf marknadsmässig) eller inte. Det är nämligen omoraliskt att kräva någon på att behöva jobba gratis, så det är en bra förhandlingsvara att ta upp i framtiden vid ev. försäljning.
Nu förutsätter jag att idén är webbaserad som denna serie handlar om och jag brukar använda termen vy för att ta fram ritningar och beskrivningar. Varje vy är egentligen en specifik webbsida inuti webbsajten som har en huvudfunktion, ungefär som en applikation. Eftersom dagens webbsidor innehåller Web 2.0 funktionalitet kan man bygga en hel applikation i bara en vy.
För er som är tekniskt orienterade och i viss mån hanterar programmering kan jag ge lite bra sätta igång tips. Det finns väldigt många bra ”gratis” plattformar att bygga en startup från, t.ex. wordpress.org (bloggbaserat), websitebaker.org (enkelt CMS), ning.com (sociala nätverksfunktioner).
Tillbaka till den tekniska beskrivningen, så, varje vy i en teknisk beskrivning är i sin enklaste form två saker, en eller flera skisser och en lista på funktioner. Det är nästan enklare att börja med att ta fram en lista på ”måste ha” funktioner, återigen skippa allt som inte är absolut nödvändigt. När jag t.ex. skapade www.familjeliv.se var mina vyer ungefär dessa:
- Framsida
- Registrering av medlemskap och de vanliga medlemsfunktionerna
- Medlemslista, sök andra medlemmar
- Personlig presentation
- Besökslista (vem har besökt min presentation)
- Personlig graviditetskalender
- Registrering av sina barn, ålder och framstegslogg
- Ett forum
- Basinnehåll i form av ägglossningskalender och dylikt
Varje vy har sedan ett antal mer detaljerade funktioner, t.ex. så har en personlig presentation en redigeringsmöjlighet, ladda upp foto och kanske en redigerbar faktaruta om sig själv. Specificera alla dessa ”måste ha” funktioner till varje vy, men som sagt bara det allra nödvändigaste.
Det är bra att bestämma sig för ett ramverk eller en struktur som du kan skapa skisser utifrån för varje vy. Det blir enklare om du har mer detaljerade skisser som visuellt visar hur saker är placerade och hur formulär osv bör vara utformade. Tänk inte så mycket på vilka bilder och färger, det kan den som designer senare ta fram och föreslå.
Kostnadsunderlag
När du har tagit fram vyerna (med funktionerna) kan du sätta dig ner och börja räkna på vad det hela skulle kosta att ta fram. Nu är det förstås bra om man har lite kunskap om marknaden för att sätta rätt priser och så, men jag kan här ge lite riktpriser och ungefärlig arbetstid på saker som du kan använda som bas för beräkningen. En mer specifik beräkning kan du förstås göra om du begär offert från ett par eller tre företag utifrån det material du skapat. Är din idé riktigt het då kan det förstås finnas risk för att något företag som ser dina skisser och funktioner snor det från dig och gör allt själva istället. Jag har en direkt erfarenhet av detta då självaste justitiedepartementet gjorde det med en av våra offerter när jag jobbade åt statsrådsberedningen ett tag. Vi gjorde en förlikning när det uppdagades men ack en viktig erfarenhet att tänka på.
I det fallet du känner att det kan vara en sådan risk ska du skriva ett sektretessavtal eller NDA (non disclosure agreement) med de du lämnar ut material till för offert. Det gör att du har större möjlighet i ett senare skede att med juridisk hjälp ställa krav på den som tagit din idé. Men tänk inte så mycket på det där, det är viktigare att tuta och köra annars hamnar man bara i bittra tankar och så kommer ingenting att bli verklighet.
Annars får du fritt använda mina siffror utifrån de generella antaganden jag gjort:
- En skiss i en vy tar ungefär 3 timmar att ta fram när det handlar om flera skisser, räkna med att en designer tar från 500:-/tim upp till 2000:-/tim beroende på firma och vilka tidigare referenser/kunder de har. Lägger du ner lite arbete på att hitta billiga alternativ och inte har så bråttom kan du faktiskt komma ner runt 300:-/tim, men då blir det en glädjekalkyl som kanske inte är realistisk.
- Funktioner i en vy är svåra att tidsberäkna, men väldigt generaliserat skulle det ta ca 3 timmar per funktion. Att få tag på programmeringshjälp kan ibland vara svårt och ibland lätt, men du kan få riktigt bra priser utan större problem. räkna på 300:-/tim. Som tips har jag t.ex. använt www.getacoder.com där många indier och andra länder ger väldigt bra offerter.
- Registrering av domäner kostar ca 500:-, webbhotell ca 1500/år (liten trafik), installation ca 1500:-
- En egen månadslön på ca 20 000:- gör en kostnad på ca 28 000:- för bolaget vad gäller arbetsgivaravgift och försäkringar.
Ett förenklat kostnadsunderlag skulle då kunna se ut såhär:
Uppgift timmar á totalt
Design 5 skisser 15 700:- 10500:-
Programmering 15 funk. 45 300:- 13500:-
Webbhotell, uppstart 1 3500:- 3500:-
Egen arbetstid 2 mån 28000:- 56000:-
SUMMA: 83500:-Nu har du ett basunderlag för en startupkostnad som du kan använda dig för att testa affärsidén rent ekonomiskt. Naturligtvis tillkommer alltid en massa mer kostnader såsom telefon, bankkostnader eller bara sådana saker som marknadsföring, men det är mer förvaltningssaker som passar in i en helhetsprognos som vi tar fram i steg 4. Det viktigaste just nu är att bara få fram den minsta kostnaden för att starta upp idén som du kan testa gentemot framtida intäkter för att se om idén är fruktbar.
I nästa steg går vi igenom marknaden och hur man ska tjäna pengar på idén, sedan gör vi en kalkyl på det och får på så sätt ett intressant beslutsunderlag som vi även använder till den första prognosen i steg 4.